The lc_get_post shortcode could not retrieve any matching post.

Förståelsen av Skyddsavskärmning och Närområdet: En Kritisk Faktor för Elsäkerhet

Inledning: Bristande Skyddsavskärmning och Elolyckor

Enligt Elsäkerhetsverkets rapport “Elolyckor 2019” är en ökande andel av elolyckor bland elyrkespersoner kopplade till otillräcklig skyddsavskärmning. Mats Jonsson, i sin artikel publicerad på Voltimum den 1 december 2020, belyser en oroande trend där nästan en tredjedel av elolyckorna orsakas av “ej vidtagen eller bristfällig skyddsavskärmning”. Han identifierar kunskapsbrist och missförstånd kring närområdet som en bidragande orsak till dessa incidenter.

Betydelsen av Närområdet

Jonsson framhäver betydelsen av att korrekt fastställa närområdet inför varje arbete med elanläggningar. Han påpekar att många yrkesverksamma inom elbranschen har en otillräcklig förståelse för närområdet, vilket är det område där säkerhetsåtgärder måste vidtas för att skydda mot elektriska risker. Detta gäller oavsett om arbetet utförs med eller utan spänning, då det fortfarande kan finnas spänningssatta delar som utgör en risk.

Individuella Bedömningar av Säkra Avstånd

Artikeln tar upp att det finns variationer i hur individer bedömer säkra avstånd i närområdet, vilket kan bero på skillnader i kunskapsnivå och riskbenägenhet. Jonsson understryker att det är viktigt att inte bara göra en kontaktor spänningslös utan även att vidta åtgärder för att skydda mot andra spänningssatta delar i närheten.

Ökad Medvetenhet och Kunskap För att Minska Elolyckor

Jonsson betonar vikten av ökad medvetenhet och kunskap om närområdet och skyddsavskärmning bland elyrkespersoner för att minska antalet elolyckor. Det är essentiellt att alla inom branschen har en gemensam förståelse för dessa säkerhetsaspekter och att korrekta säkerhetsåtgärder alltid vidtas för att förebygga olyckor.

Elektriska och Ergonomiska Avstånd

Jonsson belyser även vikten av att förstå och tillämpa både elektriska och ergonomiska avstånd vid arbete. Elektriska avstånd är nödvändiga för att förhindra elektrisk överslag och påverkas av flera faktorer, inklusive driftspänningen och risken för kopplingsöverspänningar. Ergonomiska avstånd tar hänsyn till den mänskliga faktorn och möjliggör små misstag och rörelser under arbete, vilket är avgörande för att undvika kontakt med spänningssatta delar.

Standard SS-EN 50110-1 och Säkerhetsavstånd

Standarden SS-EN 50110-1 har tidigare inkluderat specifikationer för elektriska och ergonomiska avstånd, men dessa förklaringar har avlägsnats i senare revisioner. Artikelförfattaren ser avlägsnandet som en brist och argumenterar för ett ökat fokus på dessa avstånd. Det finns en möjlighet att detaljerade förklaringar av säkerhetsavstånden kan återinföras i framtida versioner av standarden.

Definition av Riskområde DL och Närområde DV

Riskområde DL och närområde DV är centrala begrepp för att definiera säkerhetsavstånd vid arbete med elektriska anläggningar. Riskområde DL är det område där isoleringen inte är tillräcklig för att förhindra elektriska faror, och det elektriska avståndet måste vara tillräckligt för att förhindra urladdningar. Närområde DV innefattar både elektriska och ergonomiska avstånd, och tar hänsyn till mänskliga misstag och oavsiktliga rörelser som kan uppstå under arbete.

Elektriska Avstånd vid Lågspänning

För anläggningar med spänningar upp till 1 000 V är det elektriska avståndet mindre. Enligt SS-EN 50110-1 ska det inte finnas någon kontakt med riskområdet, men i praktiken kan detta avstånd behöva justeras beroende på specifika risker som överspänningar.

Bestämning av Säkra Avstånd i Närområdet DV

Det korrekta avståndet för närområdet DV bestäms baserat på arbetsförhållandena och de verktyg som används. Det finns ingen universell regel för avståndets storlek, och det måste anpassas för varje enskilt arbete. Standarden anger endast minimiavstånd, och det faktiska säkra avståndet måste fastställas med hänsyn till varje specifik situation.

Misstolkningar av Säkerhetsavstånd

Det har förekommit missförstånd kring närområdets avstånd, där vissa antar att det alltid är ett fast avstånd, som 300 mm vid 230 V. Denna uppfattning är felaktig eftersom det faktiska säkra avståndet beror på specifika arbetsförhållanden. Denna problematik betonar behovet av korrekt kunskap och tillämpning av säkerhetsavstånden för att undvika olyckor.

Källa

Jonsson, M. (2020, December 1). Fastställer du närområdet inför varje arbete? Eltrygg Miljö. Hämtad från https://www.voltimum.se/articles/branschnyheter/faststaller-du-naromradet

Är du en transformativ ledare?

by PropTech Writer,

En person på D6-nivå inom Bill Torberts teori skulle kallas en "transformativ ledare" och hänföras till "transformativ handlinglogic" eller "transformativ självförståelse". En transformativ ledare kännetecknas av sin förmåga att tänka på ett holistiskt och kreativt sätt när de arbetar med problem och utmaningar. De har

AI i fastigheter

by admin,

Vi använder ofta det populistiska begreppet AI. Inom automation är det i princip uteslutande ML eller machine learning man menar när man pratar om AI. Ibland löser man till och med funktionerna med traditionella regulatorer och styrsystem. När vi läser texten nedan låter vi mig

Förståelsen av skyddsavskärmning och närområdet

by admin,

En kritisk faktor för elsäkerhet Bristande Skyddsavskärmning och Elolyckor Enligt Elsäkerhetsverkets rapport "Elolyckor 2019" är en ökande andel av elolyckor bland elyrkespersoner kopplade till otillräcklig skyddsavskärmning. Mats Jonsson, i sin artikel publicerad på Voltimum den 1 december 2020, belyser en oroande trend där nästan en

5 ANLEDNINGAR TILL ATT SKAPA EN HÅLLBARHETSSTRATEGI

by admin,

En välutformad hållbarhetsstrategi för fastighetsägare kan vara nyckeln till framgång och lönsamhet. Genom att implementera energioptimering, vattenbesparing och effektiv avfallshantering kan fastighetsägaren minska sina kostnader och öka sin vinst samtidigt som de skapar en attraktiv fastighet som lockar hyresgäster och investerare. En stark hållbarhetsprofil bidrar

Reinforcement learning

by admin,

Reinforcement learning (RL) är en typ av maskininlärning där en agent lär sig att ta beslut genom att interagera med en miljö. Agenten får feedback i form av belöningar eller straff baserat på sina handlingar, och målet är att maximera den kumulativa belöningen över tiden.

SOS varning för den kanske bästa modellen

by PropTech Writer,

När det gäller reflektionsarbete är nog SOS-modellen det verktyg jag tycker funkar bäst. Det tvingar mig att se saker ur olika perspektiv och ökar på så sett min förståelse för situationen jag ställts inför. Med bättre förståelse och fler insikter tenderar min reaktion bli mer

Hierarkin av personlig ledarutveckling

by PropTech Writer,

Bill Torbert är känd för sin teori om hierarkin av personlig ledarutveckling, men han har också skrivit om dialog, gruppledarskap och organisationsteori. Det finns flera författare och forskare som har utforskat och vidareutvecklat Bill Torberts modell över tid. Här är några exempel: Susanne Cook-Greuter -

Bill Torbert

by PropTech Writer,

Bill Torbert är en organisations-, psykologi-, och managementteoretiker som har bidragit med flera begrepp och modeller för ledarskap och förändringsprocesser. En av hans mest kända teorier handlar om hierarkin av personlig ledarutveckling. Enligt hans modell finns det sju nivåer av personligt ledarskap, där varje steg

Fastställande av närområde

by admin,

Förståelsen av Skyddsavskärmning och Närområdet: En Kritisk Faktor för Elsäkerhet Inledning: Bristande Skyddsavskärmning och Elolyckor Enligt Elsäkerhetsverkets rapport "Elolyckor 2019" är en ökande andel av elolyckor bland elyrkespersoner kopplade till otillräcklig skyddsavskärmning. Mats Jonsson, i sin artikel publicerad på Voltimum den 1 december 2020, belyser

Vi reder ut begreppet kring AI genom att prata om machine learning

by PropTech Writer,

AI (Artificiell intelligens) och Machine Learning är två relaterade begrepp, men de är inte samma sak. AI handlar om datorprogram som är utformade för att utföra intelligenta uppgifter som vanligtvis kräver mänsklig intelligens. Till exempel kan ett AI-program användas för att känna igen talade ord,